Home
 

Karlshamn

Om grundläggningen och några händelser i Karlshamns historia

 

Grundläggningen

I och med avslutningen på första danska kriget, freden i Roskilde 26 februari 1658, blev Blekinge svenskt. Kung Karl X Gustav inledde genast arbetet med att förena de gamla danska områdena med Sverige. Han själv och Erik Dahlberg besökte olika platser. Bodekull hade långt före freden i Roskilde en hamn som var betydande för både export och import och kungen hade som plan att anlägga en stad vid Bodekull. Erik Dahlberg besökte Bodekull den 16 mars 1658 där han uppgjorde en ritning till skansbygge och grunddragen till en stadsplan. Enligt Dahlbergs dagbok var kungen själv på besök den 4 april. Kungen hade stora planer för Bodekull, här skulle anläggas en stad med export- och örlogshamn. Det dröjde dock innan något av detta kunde realiseras. Redan samma år som freden i Roskilde startade det andra danska kriget. Hamnen i Bodekull var viktig och kungen gav order om att det var nödvändigt att trygga den. En provisorisk skans med 8 kanoner var uppförd på Boön i juni 1659.

I april 1659 beslöt kungen också att ett skeppsvarv skulle uppföras på Boön. Från 1668 till 1675, då verksamheten upphörde, byggdes här 13 fartyg för kronans räkning.

Karl X Gustav dog 1660 och Karl XI f. 1655 tillträdde som kung, Sverige styrdes av en förmyndarregering i 12 år. Ronneby och Bodekull konkurrerade och det dröjde med stadsplanerna för Bodekull. Till sist skickade Christoffer Schröder, av tysk börd men tidigt i svensk tjänst, arbetandes vid skeppsbyggeriet i Bodekull, en skrivelse där man begärde privilegier och att en stadsplan skulle utarbetas för Bodekull. I en kunglig resolution 15 september 1664 ges stadsrättighet till Bodekull. En stadsplan skulle upprättas och betesmark anskaffas åt borgarnas boskap.

28 februari 1666 fick staden två hemman, Bodekull och Bodestorp till byggnaders uppförande och till mulbete. Staden fick också sitt vapen och sitt namn, Karlshamn.

20 oktober 1668 fick staden sitt stora privilegiebrev som närmare organiserar dess förvaltning och förmåner.

Källa: Karlshamns historia, del I, s. 12-31.

Skånska kriget, 1675 - 1679

Danskarna tar Kastellet 1676

I september 1675 förklarade Danmark Sverige krig med syfte att återta de tidigare förlorade provinserna, bl a Skåne och Blekinge. På Frisholmen påbörjade man efter Erik Dahlbergs plan byggandet av en skans (Kastellet). Under juli och augusti 1676 erövrade danskarna stora delar av Skåne och Blekinge. Under återtåget förlas den svenska armen i Asarum och Karl XI hade sitt högkvarter i Karlshamn. Den nyuppförda skansen på Frisholmen, försedd med 400 mans besättning innehades fortfarande av svenskarna. Den 4 oktober landsatte dock den danske amiralen Rodsten fyra kompanier på några klippor vid inloppet och öppnade eld mot skansen. Den 7:e gav den svenske kommendanden upp. Det ansågs att han gett upp för lätt och året efter ställdes han inför rätta och dömdes till döden. 8 oktober 1676 övertog danskarna fästningen med bl a 242 kanoner, flera dock oanvändbara. Även två stora krigsfartyg tillföll danskarna.

Svenskarna återtar Kastellet 1677

Bl a Karlshamn blev en stödjepunkt för snapphanarna och Karl XI bestämde att han skulle återta dessa fästen. Översten Axel Wachtmeister med 1700 beväpnade bönder sändes till Karlshamn. Natten till den 8 februari 1677 gick han över isen för att angripa skansen. Snapphanarna hade dock underrättat danskarna om faran som hade sågat upp stora vakar i isen. När Wachtmeister hindrades av vakarna besköts de häftigt från skansen och krigsskepp och fick dra sig tillbaka med betydande förluster.

Den 1 mars återkom svenskarna och den 8 mars 1677 gav sig danskarna efter beskjutning av fästningen.

Danskarna kommer igen 1678

Den 27 juli 1678 landsatte danskarna närmare 1000 man vid Sandvik öster om Karlshamn för att bränna staden. Dagen efter ryckte danskarna mot staden och trängde in genom östra porten kastandes brinnande beckkransar på husen och fortsatte via Ronnebygatan upp mot torget. Johan Gyllenstierna som hade sänts till Blekinge för att hindra landstigningsförsök ryckte snart genom norra stadsporten och tillsammans med de från kyrkan utrusande borgarna lyckades man driva iväg fienden. Tjugo hus, bl a rådhus och skola hann brinna ner innan elden kunde släckas. Det nya rådhuset som byggdes upp finns fortfarande kvar, Asschierska huset.

Källa: Karlshamns historia, del I, s. 105-112.

Stora Nordiska kriget, 1700 - 1722

Karl XII i Karlshamn

År 1700 bryter återigen krig ut. Ryske kejsaren förklarar Sverige krig. Karl XII samlar sin här i Karlshamn och 1 oktober seglar han mot Livland för att sen utkämpa slaget vid Narva.

Källa: Karlshamns historia, del I, s. 114

Danskarna kommer

Efter förlusten vid slaget i Poltava 1709 förklarar Danmark Sverige krig. 19 januari 1710 står den danska hären ledd av Reventlow utanför Karlshamn. Borgerskapet stängdes in i rådhuset medan danskarna drog genom staden. Danskarna krävde 20000 rdl i brandskatt vilket nedsattes till 12000 varav hälfen omedelbart betalades. Den 25:e lämnade danskarna staden.

Källa: Karlshamns historia, del I, s. 116

Ombud för Karl XII kreditorer härbärgeras

1715 tvingas Karl XII kapitulera i Stralsund och han beger sig till Sverige. Ombud för Karl XII:s kreditorer följer med och bosätter sig i Karlshamn.

Källa: Karlshamns historia, del I, s. 124

Pest 1710-1711

Pesten härjar i Karlshamn 1710-1711. Det bestämdes att det som avlidit i pesten skulle begravas på en särskild kyrkogård, Pestkyrkogården, öster om staden.

Källa: Karlshamns historia, del I, s. 118

Eldsvåda 1763

Stor eldsvåda drabbade norra delen av staden 1763. Inom fyra timmar hade elden spridit sig till 23 hus vilka brann ner till grunden.

Källa: Karlshamns historia, del II, s. 20

Eldsvåda 1790

1790 utbryter eld i en smedja vid Kungsgatan. Klockstapen och tio hus brinner ner. En ny klockstapel (nuvarande) byggdes upp på samma plats som den nerbrunna och blev klar 1792.

Källa: Karlshamns historia, del II, s. 20

Stor handel i början av 1800-talet

I början av 1800-talet införde Napelon kontinentalsystemet, alla europeiska länder förbjöds handla med britterna. Detta kringgicks dock och bl a Göteborg importerade brittiska varor. Varorna transporterades vidare till Karlshamn för export till Tyskland. Ej bara legal handel förekom utan smugglingen var stor.

Källa: Karlshamns historia, del III, s. 14

Kolera 1834 och 1857

Karlshamn drabbades av koleraepidemi 1834 och 1857. 1834 dog 200 personer. En speciell kolerabegravningsplats togs i bruk öster om staden (samma plats som användes vid pesten 1710).

Källor:
Karlshamns historia, del III, s. 349.
Karlshamns historia, del I, s. 181.
Carlshamniana 2005, s. 130.

 
Startsidan
Vykort
Asschierska huset
Bellevue restaurang
Bryggeriet
Elektricitetsverket
Elementarläroverket för flickor
Fiebers villa
Fisktorget
Flygfotografier
Folkskolan (Bodestorpsskolan)
Frälsningsarméns lokal
Godtemplarordens lokal
Hamnen, västra sidan
Hamnen, östra sidan
Hamnpaviljongen
Hellerströmska badinrättningen
Holländareplan/Perennagården
Järnvägsparken (Körmölleplan)
Järnvägsstationen (gamla)
Kallbadhuset
Kastellet
Klockstapeln
Kolonierna
Kyrkan (Carl Gustafs kyrka)
Lasarettet (gamla)
Lärkparken
Mejeriet
Nyemölle
Näsviken
Oljefabriken
Realskolan (Väggaskolan)
Rosenborg
Rosengården
Rådhuset
Saluhallen
Sjömanshemmet
Skandinaviska Kredit AB
Sockerbruket
Sparbankens byggnad
Stadshotellet
Stampabron
Stilleryd gård
Såpebruket/Stensliperiet
Tabernaklet
Teatern/järnvägshotellet
Telegrafverkets byggnad
Tioöresföreningen
Torget mot söder
Torget mot väster
Torget mot öster
Transformatorstationen
Tullkammaren
Vattentornet
Villa Utsikten

Gatuvyer
Drottninggatan
Erik Dahlbergsvägen
Hantverkaregatan
Kungsgatan
Kyrkogatan
Regeringsgatan
Ronnebygatan
Rådhusgatan (S Torggatan)
Östra infartsvägen
Nya staden
Övriga

Väggaområdet
Vägga saltsjöbad
Saltsjöbadens restaurang
Vägga turisthotell
Vid Vägga saltsjöbad

Händelser
Brand 1912
Landstormen 1914
Blandade

Specialkort
Segelfartyg vid Kastellet
Tomtekort
Blandade

Haldafabriken, Svängsta

Äldre fotografier
Fotografier

Kartor
Kartor

Historia
Karlshamn
Vykort
Vykortsförlag
Länkar
Kontakt
Gästbok