Home
 

Om vykort

 

 

Internationellt

Kring 1870 började man värden över att skicka brevkort, kort utan bild. Under fransk-tyska kriget 1870-71 tillverkade en fransk pappershandlare ett illustrerat brevkort och har blivit hyllad som vykortets uppfinnare. Pappershandlaren Heinrich Lange i Göttingen anses dock vara den i världen som först publicerade vykort för allmänheten, 1872. Det internationella genombrottet kom i och med världsutställningen i Paris 1889.

 

Sverige

I Sverige infördes brevkort 1872. Vykorten utvecklades från brevkorten och kallades i början "Brefkort med vyer". När det gäller det äldsta svenska vykortet har det dykt upp nya uppgifter efterhand. Tidigare angav man ofta 1887 som årtal för det första svensktillverkade vykortet vilket användes av Postmuseum då man firade vykortets 100-årsjubiluem. Senare uppgift i Nationalencykopedin anger att det äldsta kortet är från 1882. Genombrottet skedde dock först i samband med Stockholmsutställningen 1897 och korten blev då snabbt populära. 1901 skickades 21 miljoner vykort och kulmen nåddes 1904 med 49 miljoner kort. 1996 skickades cirka 110 miljoner kort.

 

Odelad adressida

Till att börja med var adressidan av vykortet odelad, dvs endast adressen fick skrivas på denna sidan medan bild och meddelandet fick samsas på andra sidan. 1902 började man i England dela adressidan och utnyttja vänsta delen av kortet för meddelandet och hela andra sidan kunde då användas för bilden. Världspostföreningen ansåg dock att meddelandet skulle bli så "i ögonen fallande" att det "i avsevärd mån komma att fördröja sorteringen". Till sist fick man dock ge efter och i Sverige blev det tillåtet att skicka kort med delad adressida i maj 1905.


Odelad adressida


Hälsningen finns på bildsidan vid odelad adressida.


Delad adressida.

 

Format

De äldre vykorten har formatet 90x140 mm. Det moderna formatet 105x148 mm (A6) förekom redan på 1920- och 30-talen men slog igenom först på 60-talet.

...

Fram till sekelskiftet var korten oftast tecknade. Därefter började man framställa vykort med ljustryck och kunde därmed återge fotografier naturtroget och med bra skärpa. Det fotografiska vykortet blev fram till första värdskriget ett av de viktigaste sätten att sprida fotografiska bilder. Vykorten användes för att skildra t ex olyckor och bränder och ofta fanns vykorten att köpa redan dagen efter händelsen.

 

Källor:
Nationalencyklopedin
Gamla vykort, Ulla Ehrensvärd
Kort med vyer, Magdalena Gran
Startsidan
Vykort
Asschierska huset
Bellevue restaurang
Bryggeriet
Elektricitetsverket
Elementarläroverket för flickor
Fiebers villa
Fisktorget
Flygfotografier
Folkskolan (Bodestorpsskolan)
Frälsningsarméns lokal
Godtemplarordens lokal
Hamnen, västra sidan
Hamnen, östra sidan
Hamnpaviljongen
Hellerströmska badinrättningen
Holländareplan/Perennagården
Järnvägsparken (Körmölleplan)
Järnvägsstationen (gamla)
Kallbadhuset
Kastellet
Klockstapeln
Kolonierna
Kyrkan (Carl Gustafs kyrka)
Lasarettet (gamla)
Lärkparken
Mejeriet
Nyemölle
Näsviken
Oljefabriken
Realskolan (Väggaskolan)
Rosenborg
Rosengården
Rådhuset
Saluhallen
Sjömanshemmet
Skandinaviska Kredit AB
Sockerbruket
Sparbankens byggnad
Stadshotellet
Stampabron
Stilleryd gård
Såpebruket/Stensliperiet
Tabernaklet
Teatern/järnvägshotellet
Telegrafverkets byggnad
Tioöresföreningen
Torget mot söder
Torget mot väster
Torget mot öster
Transformatorstationen
Tullkammaren
Vattentornet
Villa Utsikten

Gatuvyer
Drottninggatan
Erik Dahlbergsvägen
Hantverkaregatan
Kungsgatan
Kyrkogatan
Regeringsgatan
Ronnebygatan
Rådhusgatan (S Torggatan)
Östra infartsvägen
Nya staden
Övriga

Väggaområdet
Vägga saltsjöbad
Saltsjöbadens restaurang
Vägga turisthotell
Vid Vägga saltsjöbad

Händelser
Brand 1912
Landstormen 1914
Blandade

Specialkort
Segelfartyg vid Kastellet
Tomtekort
Blandade

Haldafabriken, Svängsta

Äldre fotografier
Fotografier

Kartor
Kartor

Historia
Karlshamn
Vykort
Vykortsförlag
Länkar
Kontakt
Gästbok