Om vykort
 
 
Internationellt
Kring 1870 började man värden över att skicka brevkort, kort utan bild.
Under fransk-tyska kriget 1870-71 tillverkade en fransk pappershandlare ett illustrerat brevkort och har blivit hyllad som vykortets uppfinnare.
Pappershandlaren Heinrich Lange i Göttingen anses dock vara den i världen som först publicerade vykort för allmänheten, 1872.
Det internationella genombrottet kom i och med världsutställningen i Paris 1889.
 
Sverige
I Sverige infördes brevkort 1872. Vykorten utvecklades från brevkorten och kallades i början "Brefkort med vyer".
När det gäller det äldsta svenska vykortet har det dykt upp nya uppgifter efterhand. Tidigare angav man ofta 1887 som årtal för det första svensktillverkade vykortet vilket
användes av Postmuseum då man firade vykortets 100-årsjubiluem. Senare uppgift i Nationalencykopedin anger att det äldsta kortet är från 1882.
Genombrottet skedde dock först i samband med Stockholmsutställningen 1897 och korten blev då snabbt populära.
1901 skickades 21 miljoner vykort och kulmen nåddes 1904 med 49 miljoner kort. 1996 skickades cirka 110 miljoner kort.
 
Odelad adressida
Till att börja med var adressidan av vykortet odelad, dvs endast adressen fick skrivas på denna sidan medan bild och meddelandet fick samsas på andra sidan.
1902 började man i England dela adressidan och utnyttja vänsta delen av kortet för meddelandet och hela andra sidan kunde då användas för bilden.
Världspostföreningen ansåg dock att meddelandet skulle bli så "i ögonen fallande" att det "i avsevärd mån komma att fördröja sorteringen".
Till sist fick man dock ge efter och i Sverige blev det tillåtet att skicka kort med delad adressida i maj 1905.
Odelad adressida
Hälsningen finns på bildsidan vid odelad adressida.
Delad adressida.
 
Format
De äldre vykorten har formatet 90x140 mm. Det moderna formatet 105x148 mm (A6) förekom redan på 1920- och 30-talen men slog igenom först på 60-talet.
...
Fram till sekelskiftet var korten oftast tecknade. Därefter började man framställa vykort med ljustryck och kunde därmed återge fotografier naturtroget och med bra skärpa.
Det fotografiska vykortet blev fram till första värdskriget ett av de viktigaste sätten att sprida fotografiska bilder.
Vykorten användes för att skildra t ex olyckor och bränder och ofta fanns vykorten att köpa redan dagen efter händelsen.
 
Källor:
Nationalencyklopedin
Gamla vykort, Ulla Ehrensvärd
Kort med vyer, Magdalena Gran
Startsidan
|